Hög person i sparta enok

  • hög person i sparta enok
  • Hög person i sparta
  • Hög i sparta efor

    • •

    DET PÅSTÅS inom den teologiska forskarvärlden, för att Enoks läsning började tecknas ca fKr, och sedan framåt mot ca fKr alternativt eKr. Men jag kan bevisa utifrån skrifterna, de skrifter vi tror på, för att Enoks lärobok är skriven före syndafloden, av Enok själv.*

    Det existerar enkelt. Jesus läste den ju, samt hans apostlar gjorde detta. De kristna som kom efter dem läste den, i års tid. samt de visste att detta var ifrån Enoks läsning som aposteln Judas, Jesu halvbror, ägde citerat ett vers. dem hade ju boken ibland sig samt hade fått den ifrån dem vilket var före dem.

    Så då måste oss fråga oss: Satt Jesus och läste en lögnaktig bok? till om boken skrevs mellan fKr, då är den ju lögnaktig eftersom den själv säger att den är skriven före syndafloden av Enok. Gick Jesus på ett bluff? Nej, tror ni det tror du ej på Jesus. Tro vid det förmå bara den som ej tror.

    Så då står oss i enstaka annan dager. Enoks volym får därmed en helt annan ställning, när oss inser detta.

    Den förste efter apostlarna vilket hänvisade mot Enoks läsning, var författaren till Barnabasbrevet, som tros vara skrivet mellan eKr. (Jag hävdar eKr.) Denne Barnabas (troligen inte densamme som aposteln Barnabas) är kapabel alltså äga levt vid samma tidsperiod som Johannes levde,

    •

    ENOKS BOK har tilldragit sig ett visst intresse ifrån rörelser som egentligen inte alls borde ha något intresse av Enok. Det kan dels bero på de kristnas försummelse av boken - för även om den inte skall ingå i kanon är den ändå en bok som refereras i Bibeln och därför viktig på flera sätt - och dels för att vissa ickekristna tror sig finna stöd för sina meningar i boken.

    För att undanröja sådana missförstånd (dvs de senares), följer här några exempel på Enoks boks "biblicitet" och rättrogenhet:

    Treenigheten

    "Han skall ropa på varje makt i himlarne, på alla de heliga ofvanefter och på Guds makt. Cherubim och Seraphim och Ophanim, alla maktens änglar och alla Herrens änglar, nemligen den ende Utvaldes och den andra maktens, *) som på jorden sväfvade öfver vattnet på den dagen, skola upphöja sin förenade röst, skola välsigna, förherrliga, lofsjunga och förhöja med trons anda, med vishetens och fördragsamhetens anda, med nådens anda, med domens och fredens anda, och med välviljans anda; alla skola säga med förenad röst: välsignad vare Han; och Andarnes Herres namn skall välsignas från evighet till evighet;" (Enoch )

    *) Laurence skriver i sitt förord om denna vers (10): "Här

    •

    Enok

    Enok (hebreiska: חֲנוֹךְ, Ḥanokh; tiberiansk hebreiska: Ḥănōḵ; ashkenazi, jiddish: jHenosch, arabiska: اخنوخ), Henok i Bibel , Hanok i års översättning vilket även är det egentliga namnet, var namnet på två personer i Bibeln som levde före syndafloden. Den ene var son till Kain och den andre var en profet som var farfars far till Noa.

    Enok, Kains son

    [redigera | redigera wikitext]

    När Kain dödat sin bror Abel drog han österut till landet Nod och fick där med sin hustru en son som han kallade Enok (eller Hanok), han byggde även en boplats där och uppkallade den efter sin son till Enok (eller Hanok). Enok kom sedan att få en son som hette Irad.

    Enok, profeten

    [redigera | redigera wikitext]

    Enok var son till Jered och far till Methusalem[1] och sägs ha vandrat med Gud i trehundra år efter att han fått sin son vid 65 års ålder, innan han till slut upptogs till himlen, se Henoksböckerna. I Judasbrevet 14–15 och i Första Henoksboken tillskrivs Enok en profetia, en uppgift som – om såväl den som den bibliska historieskrivningen är sann – måste ha överlevt Syndafloden. Namnet Enok har hebreiskt ursprung och kan betyda ’invigd’ eller 'undervisning'. I

  • hög person i sparta enok