Barnläkaren åklagare
•
Barnläkaren utsattes för tortyrliknande behandling
Uppdaterad | Publicerad
En förundersökning om tjänstefel inledd
Den kvinnliga narkosläkaren greps misstänkt för dråp på en liten flicka.
I arresten menar hon att hon utsattes för tortyrliknande metoder och vägrades sömn.
Nu har en förundersökning om misstänkt tjänstefel inletts.
Den 2 mars , mitt i ronden, greps den åriga narkosläkaren på Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Hon har under rättegången berättat att hon inte alls förstod varför polismännen hämtade henne.
– Jag tänkte, har jag kört på någon? sa hon under rättegången.
Lampan tänd
Den kvinnliga läkaren fick veta att hon misstänktes för dråp på den lilla flickan Linnea som hon behandlat ett halvår tidigare.
Under rättegången i höstas berättade den åriga läkaren hur hon möttes av oförstående och aggressiva poliser under förhören. Hur de inte förstod de medicinska termerna och missuppfattade saker hon sa.
Och i en intervju med Läkartidningen har hon mer ingående beskrivit hur hon behandlades i arresten.
– Jag frågade hur länge jag skulle sitta där (i cellen). »Tills du har berättat vad du har gjort.«, säger kvinnan till Läkartidningen.
Narkosläkaren berätta
•
&#;Åklagarens agerande inom barnläkarmålet visar på enstaka märklig ögonkontakt på rättssystemets aktörer likt ofelbara&#;
DEBATT &#; av Ingvar Ericson, författare till &#;Sannolika skäl? ett kritisk bedömning av utredningen i detta s.k. barnläkarmålet&#;
Solna tingsrätts friande dom mot den läkare för narkos vid Astrid Lindgrens barnsjukhus som stod åtalad misstänkt för för att ha berövat en små flicka existensen genom läkemedelsförgiftning vann laga kraft till nästan detaljerad två kalenderår sedan. Åklagaren hade då bedömt för att ”en förändring av tingsrättens friande dom i hovrätten kräver sannolikt att färsk bevisning förmå åberopas. Någon ytterligare bevisning finns ej och ej heller någon annan omständighet som kunna ändra bevisläget på en avgörande sätt” och därför beslutades för att inte bestrida domen.
Ett rättsfall som pågått i nästan tre kalenderår hadedärmed nått ”vägs ände” redan inom första instans.
I kommentarerna mot domen förklarade lagmannen Mari Heidenborg för att tingsrätten ej ansett sig kunna dra någon slutsats av rättskemiska laboratoriets analysresultat annat än att narkosmedel hade påvisats i enstaka hög koncentration i en blodprov dock att detta var oklart hur upphöjd denna koncentration hade varit.
Uppgifterna • Barnläkarfallet, även kallat Astrid Lindgren-fallet, var ett svenskt rättsfall där en läkare misstänktes för att avsiktligt ha berövat ett spädbarn livet. Läkaren var narkosläkare, men omnämndes allmänt i media som barnläkare.[1] Barnet föddes och vårdades för svåra hjärnskador på Astrid Lindgrens barnsjukhus (ALB) i Solna. Brottet skulle ha skett sedan livsuppehållande vård avbrutits. Efter rättegång friades läkaren från alla misstankar. Fallet är unikt genom att det troligtvis är första gången i Sverige som en läkare åtalas för att i samband med vård av en patient i livets slutskede uppsåtligen ha berövat denne livet.[2] Det fick stor uppmärksamhet i media och ledde till en omfattande juridisk och medicinsk debatt. Fallet ledde också till att forskningsministernTobias Krantz kritiserades av riksdagenskonstitutionsutskott för sitt agerande med anledning av att läkaren, under tiden denne var misstänkt för brott, även var ledamot av en regional etikprövningsnämnd. Den 3 juni föddes en flicka på ALB i e graviditetsveckan, det vill säga 15 veckor för tidigt. Förlossningen var komplicerad och barnet var efte
Barnläkarfallet
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]