Barn och dödsångest
•
Så pratar ni med ditt barn angående döden
Inget vet vad som sker efter döden samtidigt såsom vi förlorar människor oss älskar på grund av alltid. Därför kunna det vara svårt för att prata tillsammans sitt små människor, då detta är lätt för att tänka för att du är kapabel säga fel och för att det ej är god för barnet att prata om så jobbiga saker.
Men detta är tvärtom. Att prata angående döden är kapabel göra detta mindre skrämmande och detta kan kännas tryggare till barnet för att få prata om detta och ställa frågor tillsammans med dig. Döden är ett del från livet samt något detta är naturligt att barnet/den unga tänker på då och då. Att prata om döden är en sätt för att förbereda ditt barn och dennes förmågor för att hantera döden, för resten av livet.
Som förälder behöver du ej sitta vid klara lösningar eller svar. Det viktigast är att samtalet blir ett tryggt forum var barnet förmå få perspektiv på sina frågor samt funderingar.
Du behöver inte existera rädd till att yttra fel saker, det går för att reparera saker som “landat fel”. tänka på hur samtalet blev och fråga barnet ifall det fanns något liksom inte kändes bra. Prata om det tillsammans.
Vad ska du tänka vid när du pratar angående döden tillsammans med ett barn?
Det första du kan göra är för att skapa förutsättningar och tid för att lyssna vid ditt
•
Existentiell kris i livets slutskede förstärker de fysiska symtomen
Fakta 1. Två fallbeskrivningar
Fall 1. Patienten var en årig kvinna med spridd cancer, som befann sig i livets absoluta slutskede. På grund av metastaser hade hon svår värk från både ryggen och buken. Efter noggrann analys bedömde man att hon hade flera samtidiga smärtkomponenter och valde en mekanismbaserad behandling, dvs lämpliga preparat mot varje ingående komponent. Hon fick morfin mot molande nociceptiv smärta, diklofenak och senare även betametason mot skarp, rörelseutlöst smärta av inflammatorisk typ samt gabapentin mot neuropatisk smärtkomponent.
Trots detta fortsatte hon att skatta sin smärta till VAS 7, dvs mycket hög smärtnivå. Morfinet som gavs peroralt ersattes med morfinpump med subkutan tillförsel för att komma upp i dos. Ändå var smärtan kvar på VAS 7.
Ny analys gjordes. Det var uppenbart att patienten hade ovannämnda smärtkomponenter men dessutom en ovanligt stark och öppen dödsångest. Hon var övertygad om att döendet skulle bli kvalfullt med dödskamp, svåra smärtor och till slut kvävning: »Alla slutar ju att andas, det är väl för att de kvävs?«
Läkaren hade ett långt samtal om hennes far
•
This post is also available in: English
Fakta och råd om att prata med barn om döden. Hur barn i olika åldrar förstår döden och om att vara rädd för döden. Av författaren, samtalsterapeuten och prästen i Svenska Kyrkan Katarina Tingström.
Prata med barn om döden
När mina föräldrar växte upp på och talet i Sverige, trodde man att barn inte hade något sorgearbete. Så det var vanligt att hålla barnet utanför när döden klev in i familjen. Man berättade inget och barn fick inte följa med på begravningen. Istället var barnet hänvisat till sina fantasier om varför en anhörig försvann och de vuxna grät. Och fantasier är många gånger värre än verkligheten för ett barn. Det är därför inte ovanligt att jag idag möter äldre med obearbetade separationer i sitt livsbagage och som är rädda för döden på grund av erfarenheter som barn.
Som förälder tänker jag mig att jag har en viktig uppgift gentemot mina barn. Att våga prata om döden, eftersom döden är en så stor del av livet och det är något som drabbar alla. Att då inte skrämma mina barn med min egen eventuella dödsångest, utan rusta dem så att de kan begrava mig och sörja, den dag de behöver det.
I detta inlägg kommer jag att skri