Här segrade ståhl
•
Slaget vid Jutas
Slaget vid Jutas var en slag beneath finska kriget – Slaget stod mellan svenska samt ryska styrkor den 13 september nära Juthas. detta har blivit legendariskt liksom ett effekt av Johan Ludvig Runebergs dikt Döbeln vid Jutas i Fänrik Ståls sägner.
Upptakt
[redigera | redigera wikitext]Den svenska armén var vid reträtt inom september efter att äga förlorat sommarens strider. Den svenska huvudarmén drog sig tillbaka ifrån Vasa norrut mot Nykarleby, tätt resultat av den ryska huvudstyrkan, under Nikolaj Kamenskij. då ryssarna upptäckte svenskarnas reträtt sände dem ut enstaka styrka beneath ledning från Kirill Kazatjkovskij längs Lappovägen mot Nykarleby. De ägde i uppgift att skära av reträttvägen för svenskarna, men svenskarna noterade händelsen och svarade med för att sända von Döbeln tillsammans sina trupper till Nykarleby.
Överste von Döbeln ledde två bataljoner från Björneborgs regemente beneath befäl från Johan Fredrik Eek samt Enoch Furuhjem, Gyllenbögels frikår under Anders Gyllenbögel, samt en sektion om fyra sexpundskanoner ledda av löjtnant Johan Petter Hesselius. Döbeln tog omedelbart upp försvarspositioner vid Jutas, strax söder om Nykarleby. Han beordrade sina trupper i l
•
Slaget vid Lund
Slaget vid Lund var ett fältslag under skånska kriget som stod den 4 december i ett område norr om staden Lund i Skåne. Striden stod mellan den invaderande danska armén bestående av ungefär 13&#; soldater under Kristian V och den svenska armén bestående av ungefär 8&#; soldater under Karl XI.[2] Det är ett av de blodigaste slag som stått på nordisk mark.[3] Förlusterna var cirka 70 procent på båda sidorna, 9&#; danska soldater och 5&#; soldater på den segrande svenska sidan.[1]
Bakgrund och förberedelser
[redigera | redigera wikitext]Efter den svenska förlusten i slaget vid Fehrbellin under juni och ett antal danska triumfer till sjöss hade den svenska militären fullt upp med att försvara sitt svaga grepp om sina besittningar i Brandenburg och Pommern.[4]
Danskarna såg detta som ett bra tillfälle att återta kontrollen över Skåneland, som hade tillfallit Sverige genom freden i Roskilde [5][6] Danskarna invaderade Skåne via Helsingborg i slutet av juni med en armé på 14 man, där de även fick stöd från den lokala bondebefolkningen. Detta försvårade kraftigt de underlägsna svenska truppernas förmåga att försvara Skåneland.[7] Efter en månad fö
•
The Tales of Ensign Stål
Epic poem by Finland-Swedish author Johan Ludvig Runeberg
The Tales of Ensign Stål (Swedish original title: Fänrik Ståls sägner, Finnish: Vänrikki Stoolin tarinat, or year translation Vänrikki Stålin tarinat) is an epic poem written in Swedish by the Finland-Swedish author Johan Ludvig Runeberg, the national poet of Finland. It was published in two cycles, in and in [1] The poem describes the events of the Finnish War (–) in which Sweden lost its eastern territories;[2] these would become incorporated into the Russian Empire as the Grand Duchy of Finland.
Description
[edit]The first part of Ensign Stål was first published in the revolutionary year , the second in [3][4][5] It shaped Finnish identity and was later given out free during the Winter War to raise patriotic spirit.[4] The first chapter of the poem also became the national anthem of Finland.[3]
The name of the title character, "Stål", is Swedish for steel, a typical example of a so-called "soldier's name". These were names, often consisting of simple words for traits or traits related to the