Folklivsarkivet lunds universitet
•
Om Folklivsarkivet
Lunds universitets folklivsarkiv (LUF) – före benämnt Folkminnesarkivet i Lund – dokumenterar vardagen i Sverige. Kontor och samlingar finns på Arkivcentrum Syd i Lund, Porfyrvägen
Ett nytt uppdrag för Follklivsarkivet antogs av fakultetsstyrelsen för Humanistiska och teologiska fakulteterna den 30 september
Folklivsarkivet har nära samarbete med Institutionen för kulturvetenskaper.
Folklivsarkivet i Lund grundades som del av universitetet och utför insamling, forsking och undervisning i egen regi eller i samarbete. Arkivet tillhandahåller material för studentarbeten och forskning, samtidigt som insamlingen anpassas till framförallt den etnologiska forskningens frågeställningar. Mycket av den etnologiska forskningen i Lund har baserats på arkivets material.
En viktig del av verksamheten består i att göra samlingarna tillgängliga för allmänheten. Arkivet kontaktas och besöks av forskare, studenter, journalister, skolklasser, lärare, lokalhistoriker och andra intresserade som letar information om ett visst ämnesområde eller en viss socken. De äldre manuella registren har överförts till databaser, flera tillgängliga genom arkivets hemsida. Digita
•
Folklivsarkivet
Folklivsarkivet i skogsdunge grundades från Carl Wilhelm von Sydow och tillhör Lunds högskola. Arkivet existerar beläget vid Arkivcentrum Syd.
Skånes musiksamlingar är ett del från Folklivsarkivet.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Folkminnen insamlades för för att man ville bevara kunskaperna om den gamla bondekulturen. Liksom museigrundarna och dialektforskarna var folkminnesupptecknarna angelägna angående att erhålla in sålunda ålderdomliga kulturdrag som möjligt och rädda spillrorna från den äldre folkkulturen. Studenter gav sig ut vid landsbygden samt sökte upp goda berättare. Från start var detta folkloristiken, den andliga delen av kulturen, som stod i fokus för intresset. Sedvänjor nära livets samt årets högtider beskrevs detaljerad och visor, gåtor, sagor, sägner samt ordspråk nedtecknades. Omkring ökade intresset på grund av att analysera den materiella kulturen. Insamlingen vidgades mot allmogens arbetsmetoder och redskap inom jordbruk, hantverk, jaktverksamhet och fiske, bebyggelse samt boende samt sociala förhållanden inom byalaget och gilleslaget.
På samt talen började etnologerna intressera sig på grund av samtidsforskning samt dokumentationsarbetet på grund av Folklivsarkivet följde med inom form från nutidsinrikta
•
Regionalt traditionsarkiv med folkmusik och musiketnologiskt material från Skåne och närliggande kulturområden.
Folklivsarkivet med Skånes musiksamlingar är ett traditionsarkiv som sedan starten varit en del av Lunds universitet. Skånes musiksamlingar tillfördes Folklivsarkivet Folklivsarkivet bedriver dokumentation och insamling i egen regi och i samverkan med forskare och studenter och tillgängliggör sitt material för breda grupper av användare. Samlingarna består av kulturhistoriska och etnologiska dokument som är kunskapskällor om vardagen i både förfluten tid och nutid.
Genrer
- Instrumental folkmusik
- Ljud- och videoinspelningar och noter med proveniens från Skåne och närliggande kulturområden; mitten av talet och framåt. Betydande insamlare och arkivbildare: Christer Lundh, Nils Henning Olsson, Reine Steen och Skånes musiksamlingar. Exempel på betydande traditionsbärare: Johannes Nord (spelmansböcker), Ivar Andersson (intervjuer och musikinspelningar), Assar Bengtsson (intervjuer och musikinspelningar), Carl-Eric Berndt (musikinspelningar), Per Joel Berndtsson/Edvin Lindberg* (kopior av handskrivna noter/avskrifter), Bror Dahlgren (intervjuer och musikinspelni